Två dagar, två händelser.

Hur illa jag vet att världen än är har jag varit ganska besparad.

Men. Två dagar i rad. Så väldigt tydliga händelser.

1. Igår, lördag morse. Klockan var ungefär nio och jag satt på vagnen in till stan för att fika med en kompis. Klädd i jeans, tröja, jacka. Ironi över alla under satt jag och läste text + kommentarsfält om överfall, ovälkomna närmanden samt våldtäkt när en äldre man satte sig ner brevid mig. Han kan ha varit i ungefär 60-årsåldern och han satte sig nära och bredbent, som en del män gör. Det irriterar mig lite så jag försöker kombinera att ta plats med att sitta lite lutad mot fönstret, djupt försjunken i texten på telefonen med lurar i öronen. Han sneglar lite på mig en stund och lutar sig sen väldigt nära och frågar med ett leende ”Vad är du har där då?”

Det var min telefon han syftade på och jag ville inte prata om min telefon med honom vilket jag sade. Lutade mig återigen bort, mot fönstret men hörde genom musiken att han lite surt sade ”att han bara ville prata lite.

2. Söndagkväll jag är ute och går. Det har varit fantastiskt väder hela dagen och är fortfarande långt över tjugo grader. Iklädd luftigt linne och korta shorts går jag en kort vända, nån kilometer eller så bara, jag ska ju ut och springa sen. Intervju med Tony Hale i öronen och jag har ungefär 150-200 m. kvar hem när en bil tutar bakom mig. Jag tittar bakåt och ser att det är en silverfärgad Volvo 940 som svängt in på vägen jag precis gick över och stannat vid kanten. En medelålders man sitter i bilen, ler mot mig och säger ”Hej tjejen.” Eftersom jag inte känner honom fortsätter jag att gå. Han fortsätter tuta, flera gånger. Nu tar jag ut lurarna när jag vänder mig om och frågar vad han vill. ”Jag vill bara prata lite med dig tjejen, det kan du väl göra?” Och jag sade att näe, jag känner inte dig så det tänker jag inte. När jag går bort från honom hör jag hur han tutar på mig igen.

150 meter längre bort ligger min port och några meter innan jag kommer fram ser jag den silverfärgade Volvon sakta köra förbi, mannen i bilen tittar när jag öppnar dörren och kliver in. Han har alltså vänt och kört ut från vägen han tidigare körde in på och följde efter mig. Och nu vet han var jag bor.

Två händelser som är så långt från ok det bara går. Den igår på vagnen var ju ganska oskyldig. Han blev sur att jag inte ville prata med en äldre främmande man i kollektivtrafiken som tyckte att det var lämpligt att störa en ung kvinna han ej kände, en kvinna som dessutom aktivt fokuserar på något annat med lurar i öronen.

Men idag? TUTA fan inte på någon. SITT INTE I DIN JÄVLA BIL OCH FLINA och säg att du bara vill prata lite. VARFÖR SKULLE JAG VILJA PRATA MED DIG? JAG KÄNNER DIG INTE, SER DU INTE ATT JAG ÄR UPPTAGEN?

Det värsta av allt är att nu vill jag inte gå ut. Jag vet inte vad det här är för person. Han vet vilken port jag bor i, han såg mig gå in. Nu vågar jag inte gå ut för tänk om han är kvar.

Varför tror män (JA MÄN FÖR DET ÄR MÄN SOM GÖR DET) att det är ok? Säg inte att det har med klädsel att göra eftersom då skulle mannen som störde mig i lördags struntat i det eftersom jag då hade hela kroppen täckt? Säg inte att det är för att jag sänder ut signaler, för vilka signaler jag skulle kunna sända ut när jag sitter eller går och stirrar ner i marken med lurar i öronen förutom ”Jag är upptagen med mitt” vet jag inte. Det är liksom som att män på något lustigt vis har fått för sig att det skulle vara ok att störa kvinnor på det viset. Att det är ok att tuta och titta och fråga och sen bli SUR om kvinnan i fråga inte tar åt sig av komplimangen det är att MANNEN vill prata med henne. Så lustigt. Undrar hur de fått den idén.

Annonser
Det här inlägget postades i Normer, Vardag och sånt och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Två dagar, två händelser.

  1. Det är bara FÖR mycket! Det finns ju hur många anledningar som helst att du råkar ut för det.
    Störda män,kåta män som hela dagarna tänker på sex,män som vill utöva makt,farliga män,rädda män,förminskade män som försöker bli sedda.
    Det finns hur många förklaringar som helst men det hjälper inte dig ett smack just nu.

    Rent krasst så ska du få hjälp av någon nu för vad som helst kan faktiskt hända.

    Varma hälsningar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s